
OM MIG

Jag var värdelös i skolan. Och med värdelös menar jag ”Vi vet inte hur vi ska hjälpa Jonas”-dålig. När mina vänners omognad växte bort och kunskapen började fastna på dem fortsatte läroplanen att studsa bort ifrån mig. Jag läste uselt och fick böcker i händerna av människor som sa ”Du kommer in i den efter hundra sidor.” Jag fattade aldrig varför författaren inte skrev så man kom in i historien direkt.
Gymnasiet gick om möjligt ännu sämre men hade livlig fantasi, pratade oavbrutet och försökte underhålla. Vid ett tillfälle lämnade jag in en uppsats som min allt annat än insmickrande svenskalärare gav ett mediokert betyg men en kommentar att jag skrev bra. Då började jag skriva. När jag flyttade till Tyskland efter studenten började jag läsa. Ju mer jag läste, desto bättre skrev jag. Jag skrev högvis med brev och berättelser och jag insåg att jag kunde fokusera över orden på ett sätt jag inte kunnat fokusera på något annat tidigare. Inte ens tjejer och folköl.
Jag gick omkring och tänkte i historier hela tiden. Jag visste att jag ville berätta och även fast jag verkligen gillade att skriva visste jag inte hur. Så jag började måla och gjorde det bra. Jag provade på fotografi och var helt talanglös. Sen drogs jag till teatern och hittade hem.
Jag sökte och kom in på Circle in the Square Theatre School i New York. Där öppnade sig en helt ny värd av berättelser och typer av berättande jag aldrig kunnat drömma om. Nyskrivet, antikt, klassiskt, experimentellt. Jag lärde mig om ordens vikt, stavelsernas betydelse och textens rytm. Jag som aldrig lyckades fånga någon av den kunskap som kastats mot mig tidigare sög i mig allt och stod nu på en Broadway-scen och spelade Shakespeare, Tjechov, Pinter, grekiska dramer och komedier. Efter min utbildning kämpade några år men nådde inte den standard jag krävde av mig själv. Så snart satt jag där och skrev igen.
Efter en copywriterutbildning kunde jag försörja mig på mitt skrivande och konfronterades med andra mer direkta texter och en helt annan typ av berättande. Efter några år i reklambranschen tog jag tag i en barndomsdröm och startade Gamla Stans Polkagriskokeri där jag sålde polkagrisens historia under högsäsong och skrev under lågsäsong.
Att jag skrev min debutbok så här sent är en självklarhet. Jag var tvungen att testa saker, uppleva platser, samla erfarenheter, möta människor, chansa, läsa, skriva och framför allt mogna, för att kunna skriva det jag vill, som jag vill. Det vill säga underhållande, lite skruvat och rakt ur fantasin, men max ett steg ifrån sanningen.